Pojken med guldbyxorna

Sveriges banker kan, liksom pojken med guldbyxorna, skapa pengar ur ingenting.

När en kund kommer för att låna pengar, behöver inte banken själv äga de pengar den sedan lånar ut.

Det är detta som gjort att t.ex. våra fastighetspriser växt snabbare än BNP de senaste 20 åren.

Så här skriver tankesmedjan Katalys idag i dagens DN:

Mellan 1999 och 2017 ökade penningmängden 8 procent årligen. Men årsgenomsnittet för inflationen var bara 1,2 procent. Varför blir det då inte mer inflation? Svaret är att det visst blir inflation men bara på de marknader där nya pengar omsätts. Mellan 2001 och 2018 har bankerna mer än tredubblat penningmängden och utlåningen.

Av dessa pengar har bara 13 procent gått till icke-finansiella företag, resterande 87 procent har i huvudsak gått till fastighets- och finansmarknaden vilket innebär att pengarna bidragit till att redan existerande fastigheter, företag och värdepapper bytt ägare till allt högre priser utan att något produktivt arbete uträttats.

Den rikaste tiondelen ägde 78 procent av alla tillgångar 2017 och är därför de som främst gynnats.

När tillgångarna säljs, ger ränteintäkter eller avkastning, får ägarna kapitalinkomster. Över 85 procent av de 343 miljarderna i kapitalinkomster för 2015 gick till den rikaste tiondelen.

Naturligtvis är det de rikaste som gynnas av denna utveckling. Samtidigt som fastighetsägarnas fastigheter ökar i värde, fortsätter vi betala samma exponentiellt ökade hyra år efter år.

De fattiga blir fattigare, och de rikare blir rikare.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *