+1

2018 var ett knepigt år.

Man kan göra yttre förändringar i livet som man tror ska fixa det där som skaver i livet.

Byta jobb, köpa ny bil, hitta på nya hobbies, återuppliva gamla, uppfylla barndomsdrömmar, eller vad det nu kan vara. Allt detta har jag gjort i år.

Den jobbiga realismen när det som skaver finns kvar, trots dessa yttre förändringar. عايز العاب النت Kanske blir det till och med värre.

Yttre, ytliga, materialistiska, kommersiella saker löser oftast ingenting. الفائز بكاس العرب

Låt oss därför, 2019, lägga bort konsumtionsmönsteer och fokusera på livet, på insidan. Spendera vår tid i naturen som uppfyller själen med liv. Låta livet sakta ner, om bara för korta stunder, för att ge utrymme åt reflektion.

Och låt oss alla bli långsammare att kommentera på internet. جوائز نقاط glc Som Åsa Romson skriver i sin bok ”Från tränselavgifter i Stockholm – till klimatavtal i Paris”, att hon tidigt 2000-tal var gruppledare för Miljöpartiet i Stockholm, och fick ta emot många samtal från kritiska medborgare, men aldrig använde någon den ton som idag råder på sociala medier.

Nu lägger vi ett år till historien, och kliver in i ett (gott?) nytt år.

Lördag

För en vecka sedan fann jag mig på Wettershus Retreatgård för en helgs tyst retreat. 365 كوره Att i tystnad dela gemenskap och måltider med andra människor är rätt så magiskt, och kombinera dessa med djup eftertanke och andakt. 365 مباشر Något jag som småbarnsförälder sällan får möjlighet till.

Under retreaten lästes en bön som fastnade hos mig:

Gud, idag ber vi särskilt för den skapelse du anförtrott oss att förvalta. Vi tänker på djur och natur, all skönhet och glädje vi får ta emot. العب الأن

Vi ber om vishet för makthavare som fattar beslut som på gott och ont berör den livsmiljö vi alla delar. Vi ber om förstånd att inse när vår livsstil går över gränser som förstör för annat liv och andra levande.

Vi ber om insikt och kraft att vända om till enkelhet och närhet, och ett hållbart sätt att leva.

Saker att störa sig på

  • När man ser någon dricka te med tepåsen kvar i koppen
  • När man hör någon upprepa ordet ”Hallååå” i evighet efter att någon av parterna tappat mottagningen på telefonen
  • När man hör sitt eget argument komma från någon annan, och man inte riktigt känner att det landar

Det var fredagen den 30 november, när jag tillsammans med Miljöpartiet i Falköping deltog i en demonstration för klimatet, inför klimattoppmötet som börjar imorgon.

Kommunalrådet Karola Svensson (C) stod på trappan utanför stadshuset och tog emot demonstrationen i kylan (och påpekade att det idag sannerligen inte finns någon uppvärmning). Hon tackade för vårt engagemang och berättade om hur mycket bra kommunen gör. Hon fick frågan kring vad Falköpings Kommun tänker kring att installera solceller.

Och det var då det hände. Jag hörde mina egna ord.

”Frågan är hur de tillverkas, är de verkligen bra för miljön?”

Jag håller egentligen med om frågeställningen, men samtidigt önskar jag att kommunen skulle kunna ge bättre svar än det jag som är oinsatt kan komma med. Det måste väl finnas bättre och sämre tillverkare? سوليتير اون لاين Finns det någon sammanställning? الشوط الثاني

EDIT: Här är en sammanställning; http://www.solarscorecard.com/2016-17/scorecard-2016-17.php

Jag tror det behövs en Fairphone för solceller, som kan garantera hållbarhet, både inom miljö och socialt.

Kanske är jag lite extra kritisk, när samma person står i bräschen för att lägga ner landsbygdsskolorna. احدث مباريات المصارعة Jag som trodde att Centerpartiet värnade om Landsbygden.

Arbetstidens tid är tidsbunden

Vårt skattesystem är byggt på att vi ska arbeta. Alla ska arbeta för att få sin del av vår välfärd. Därför tas förslag som förkortad arbetstid, och medborgarlön emot av liberaler och kapitalister som någonting absurt.

Men byter vi utgångspunkt, tar bort hur vårt skattesystem fungerar, skulle de komma till en annan slutsats då? Kanske inte hos kapitalisterna.

Idag läste jag en nyhetsartikel om digitalisering och automatisering av bygglovsprocessen hos Skövde kommun;

TV: Snabbare bygglov med roboten Bobbie

I tillväxtkritiska kretsar i Sverige som förespråkar medborgarlön och förkortad normalarbetstid talar man mycket om den här typen av effektiviseringar, där datorer och algoritmer förenklar vårt arbete, och maskiner kan göra vårt arbete till en lägre kostnad. Systemet hos Skövde Kommun är ett tydligt exempel på detta. ivermectin and german shepherds Borde inte detta göra att vi slipper jobba lika mycket?

Om vi fortsätter med dagens skattesystem så kommer vi fram till slutsatsen att det inte går, eftersom vår arbetstid och lön bekostar vår välfärd.

Men då borde vi kanske istället fundera på om vi inte istället ska förändra vårt system?

Jag kikade på lite statistik över BNP-tillväxt och Löneutveckling mellan 1992 och 2016. Jag är långt ifrån att kalla mig själv för ekonom, och det finns många faktorer att ta med i beräkningarna egentligen, men jag tycker ändå det är intressant att göra jämförelserna.

Enligt den här statistiken från Statistiska Centralbyrån så har snittlönen i Sverige ökat från 14700kr 1992 till 33800kr 2016. Det är en ökning med 230%.

Samtidigt, har Sveriges BNP, alltså Sveriges totala omsättning, ökat med 270%. la ivermectina afecta el higado

Lönerna har alltså inte ökat i samma takt som vi producerar och säljer mer, och det är i sig inte så konstigt, eftersom vi digitaliserar och automatiserar processer, som gör att företag kan göra MER, och bredda sin verksamhet, och på så sätt tjäna mer pengar till en liknande investering i arbetstid.

Men där det blir väldigt mycket mer intressant är när vi kikar på hur klyftorna mellan låg och höginkomsttagare växt mellan 1991 och 2016. I det här excell-arket från SCB, ser vi att procenten av befolkningen som räknas som låginkomsttagare i Sverige gått från 7,3% 1991, till att nästan dubblas till 14,4% 2016. how much ivermec to give a dog Likadant ser det ut när det kommer till höginkomsttagare, där har procenten gått från 3,5 1991 till 6,9% 2016. Men det blir till och med bättre. Om man kikar på landets top 1% och top 5% rikaste personer, har de top 1% blivit 195% rikare, medan landets top 5%, bara blivit 154% rikare.

Klyftorna ökar, de rika blir rikare, och de absolut rikaste dra ifrån, samtidigt som andelen låginkomsttagare ökar.

För mig är det ett tecken på systemfel.

Min slutsats är att sedan digitaliseringens inträde i historien, så har företagen kunnat producera mer till en lägre kostnad, och därför kunnat ta ut större vinster, och högre löner åt de i topp-position istället för att antingen ge bättre löner åt de längre ner i hierarkin eller att förkorta arbetstiden.

Borde vi därför inte se över vårt välfärdssystem, och se till att beskatta någonting annat än arbetstid, för att fördela pengarna mer rättvist?

4% är mindre än 4 jordklot

Idag presenterade WWF sin rapport Living Planet 2018, som konstaterar att 60% av alla vilda ryggradsdjur har försvunnit sedan 1970. Och att bara 4% av alla däggdjur är vilda, 60% är tama(boskap & husdjur) och 36% är människor.

Samtidigt konstaterar artikeln att vi i Sverige minskade vårt bestånd av vilda däggdjur redan innan 1970, i och med att vi var snabbare med att exploatera vår natur än andra delar av världen, som vi kritiserar när de gör det idag.

Rapporten konstaterar;

Den kraftiga minskningen av djurbestånden som pågår just nu beror på att djurens livsmiljöer försvinner eller krymper till följd av människans konsumtionsmönster. Det handlar om ett mer industrialiserat och storskaligt jordbruk, överutnyttjande av resurser som överfiske och tjuvjakt, men även urbanisering, anläggning av infrastruktur som dammar och vägar som skär av naturområden.

Under valspurten påstod bl.a. Jimmie Åkesson att vi i Sverige står för en bråkdel av världens utsläpp, och att vi därför ska fokusera vårt miljöarbete någon annanstans.

Det han inte nämner är att vi i Sverige idag lever som om vi hade naturresurser från 4 jordklot. Och globalt lever vi som om vi hade resurser som från 1,7 jordklot.

Därför faller argumentet platt att vi ska fokusera vårt miljöarbete någon annanstans. Vi måste ta ansvar för våra grannar och världsmedborgare, att inte förbruka deras naturtillgångar på distans. Vi måste också ta ansvar för vårt eget land och vår natur.

Annars kommer sånt som vi tar för givet att vara borta inom en snar framtid, och problemen som uppstår vid förminskad biologisk mångfald öka.

Här på Falbygden har vi väldigt mycket kajor. Min granne menar att när han kikar tillbaka bara 10 år så var det inte alls lika utbrett, och när han växte upp var det inte ett problem alls.
Det här är ett av de synligare resultaten av minskad biologisk mångfald.

Det här är de mer långsiktiga konsekvenserna;

– Siffrorna är otroligt skrämmande. Den här biologiska mångfalden är grunden för allt liv, för att vi ska ha fungerande ekosystem som vi är helt beroende av för att få vår mat, för att rena vatten och kunna andas, säger Vicki Lee Wallgren.

Men vad är då lösningarna på problemen?

Det finns ingen lösning som får tillbaka den biomassa vi blivit av med, men vi kan bromsa den fortsatta utrotningen. Här är mina tankar och förslag:

  1. Våra politiker måste sluta driva frågan om Tillväxt.
  2. I takt med att vi bromsar tillväxten, måste vi utveckla vårt tänk när det gäller Arbetslinjen.
  3. I takt med att vi bromsar tillväxten och arbetar mindre, kommer vi konsumera mindre.
  4. Men redan idag kan vi se till så att vi konsumerar ansvarsfullt.
    • Investera i kvalité, kvalité i både produktion och produkt. Hållbara produkter som påverkar miljön i minsta möjliga mån, och som har längre användbarhetstid. Förslag till din nästa telefon.
    • Ät mindre kött, och när du äter kött, se till att det är svenskt kött. Var obekväm och ifrågasätt köttets ursprung på restaurang, eller välj vegetariska alternativ.
    • Se även till att du handlar frukt & grönt efter säsong. Undvik varor med tveksamt ursprung. T.ex. Soja-produkter kan komma från områden som skövlar regnskog för yta till odlingarna. T.ex. Avocado kräver både stora områden och mycket vatten för odlingen.
    • Hitta gärna en lokal Rekoring, eller en gårdshandel där du kan handla dina råvaror, för högre kvalitet och veta att du alltid handlar efter säsong.
    • Använd allt du köper. Minska spillet. Minska överflödet. Handla Second Hand.
    • Använd bil & flyg i minsta möjliga mån.
    • Tro inte på att alla nya tekniska lösningar är svaret på miljöproblemen. Var kritisk mot systemet.

 

Jag hoppas jag har fel

Idag läste jag om en gruvolycka i Kongo där minst 30 personer mist livet, som än en gång byggde på min skepsis mot att se ny teknik, teslor och andra elbilar som en lösning på klimathotet.

I Kongo bryts många av de ädelmetaller som används i ny teknik. Och mycket av det görs under tveksamma omständigheter. Som i den här gruvans fall;

Skredet inträffade efter kraftiga skyfall i området.  Nyhetssajten Mediacongo.net uppger att bristande underhåll av gruvan bidrog till att skredet utöstes.

Olyckor av detta slag är inte ovanliga i provinsens gruvanläggningar, skriver Mediacongo.net. Just denna gruvan beskrivs av AFP som ”informell”.

I elbilar används hemskt mycket av vissa av de mineralerna som utvinns i dessa gruvor, främst på grund av de stora lithiumbatterierna.

I en rapport som Amnesty International gjorde 2016, visar att de stora elektronikjättarna gör för lite för att förhindra att mineraler från gruvor som använder sig av barnarbete återfinns i deras produkter.

En uppföljning till den rapporten, visar att tillverkarna fortfarande inte gör tillräckligt. Efter nästan två år. Och Amnesty medger också att ribban för rapporten är satt väldigt lågt.

Och det här handlar enbart om barnarbete, problem som underhåll av gruvsäkerhet, utbildning och säkerhetsutrustning åt personal, slavlika arbetsförhållanden för vuxna, hälsofarlig arbetsmiljö m. ivermectina 6mg para que sirve m. Tas inte ens upp i rapporten.

Jag har liten tro till att modern teknik kommer rädda oss ur klimatkrisen. dischem ivermectin Allt som tillverkas har en kostnad på miljön, och som vi ser i såna här rapporter: även en kostnad för människovärdet. ivermectin heartgard labeled dose

Jag hoppas jag har fel, och att det här är ett problem som kan lösas inom rimlig tid. Men jag tror inte det.

Jag läste uttrycket ”Slipp räckviddsångest” i en betald redaktionell annons av en biltillverkare igår. Det är det som är främsta anledningen till att jag saknar tro för den elektrifierade framtiden. De flesta verkar inte nöja sig med lagom. Man ska ha det största batteriet i den flådigaste bilen.

Då har vi tappat bort miljönyttan i dimman av häftig teknik.

Att hjälpa miljön på plats

Jag har läst en hel del artiklar om miljön de senaste veckorna. Idag var inget undantag efter FNs rapport om att vi måste göra mycket mer för att ha möjlighet att nå målen i Parisavtalet.

I samtliga dessa artiklar, om det så handlar om vetenskapliga rapporter eller om en personlig krönika om en person som testat att leva ett enklare liv för miljöns skull, så dyker alltid samma kommentarer upp i diskussionsfältet.

”Det krävs stora politiska reformer, det spelar liten roll vad vi själva gör för individuella val”.

Det här låter så konstigt. Jag skulle vilja veta vad det är för reformer de tänker på, för det låter på den kommentaren som att det är någon annan som kommer att lösa problemen. البث المباشر لقناة بي اوت كيو Som att dessa ”stora politiska reformer” inte kommer påverka var och en, utan det är någon annan som kommer påverkas och lösa problemen.

I själva verket så finns det partier som har lösningar på problemen, men eftersom det är så pass ”stora politiska reformer”, är det få som vill lyssna. Vi vill ha business as usual, medan någon annan löser problemet. Det är obekvämt att tala om minskad materiell rikedom, ändrade levnadsvanor, och att kritisera arbetslinjen. لعبة فرانكي

Kritiserar man tillväxt, skrattas man åt. اشتراك يورو 2024 Säger man att tekniken, och fler Teslor inte kommer lösa problemen, suckas man åt att ”inget är tillräckligt”.

Jag håller med om att det krävs ”stora politiska reformer”. Men för att de ska kunna gå igenom, behöver du och jag gå före och visa vägen, annars har jag svårt att tro att de kommer röstas igenom. Att göra en stor samhällsomställning, det gör vi ihop.